De har dött eller dör alldeles för unga!
2010-06-24 @ 11:28:11Den sista tiden har vi varit omkringade av tragiska dödsfall. Alla har varit på tok för unga för att dö. En nära väns fru hann fylla 40 dagen innan hon avled i cancer. Min svägerskas mamma kämpade länge mot cancern innan den tog hennes liv, knappt fyllda 60. En flicka född 93 hoppade framför tåget häromdagen & nu ett par närstående vänners syster 32 år & cancer. Tjejjen överlever inte sommaren ens.. ;(
Vi har träffat henne många gånger, en söt & ödmjuk tjej, men blott 32 år gammal & ska redan dö!! Familjen lider något enormt & det finns inga ord att beskriva detta tragiska med.
Ta ingenting för givet! Är nått man säger men gör man det? Jag gör det INTE längre, inte ett dugg. oavsett så tar jag ingenting för givet, inte ens att jag ska få pengar den 25:e varje månad tar jag för givet.
Jag tar inte för givet att jag ska vakna upp varje morgon & få se min underbara älskade dotter. För hur illa det än må låta så varar ingenting för evigt!
Älska idag som imorgon inte fanns! Tala om för dem du älskar att du älskar dem, låt dem få veta det varje dag. En dag kan det vara för sent. Då står du där & ångrar allt du inte sa innan..
Lär dig leva i nuet & njut av det som dagen erbjuder dig. Även om det står som spön i backen. Då är det guds änglar som gråter..
Sist men inte minst..
Till alla mina syskon!
Jag älskar er villkorslöst & gränslöst.
Varje dag!
Jag älskar er av hela mitt hjärta.
Jag älskar er till det sista hjärtslaget & till det sista andetaget.
Gråter ni, gråter jag
Har ni ont, har jag ont.
En dag finns jag inte kvar, men jag kommer alltid att vaka över er & fortsätta att älska er.
Kärleken till er är EVIG!
JAG ÄLSKAR ER SÅ INNERLIGT & FÖR ALLTID! NI ÄR MITT HJÄRTA!
//Blödig som fan! ;)
Vi har träffat henne många gånger, en söt & ödmjuk tjej, men blott 32 år gammal & ska redan dö!! Familjen lider något enormt & det finns inga ord att beskriva detta tragiska med.
Ta ingenting för givet! Är nått man säger men gör man det? Jag gör det INTE längre, inte ett dugg. oavsett så tar jag ingenting för givet, inte ens att jag ska få pengar den 25:e varje månad tar jag för givet.
Jag tar inte för givet att jag ska vakna upp varje morgon & få se min underbara älskade dotter. För hur illa det än må låta så varar ingenting för evigt!
Älska idag som imorgon inte fanns! Tala om för dem du älskar att du älskar dem, låt dem få veta det varje dag. En dag kan det vara för sent. Då står du där & ångrar allt du inte sa innan..
Lär dig leva i nuet & njut av det som dagen erbjuder dig. Även om det står som spön i backen. Då är det guds änglar som gråter..
Sist men inte minst..
Till alla mina syskon!
Jag älskar er villkorslöst & gränslöst.
Varje dag!
Jag älskar er av hela mitt hjärta.
Jag älskar er till det sista hjärtslaget & till det sista andetaget.
Gråter ni, gråter jag
Har ni ont, har jag ont.
En dag finns jag inte kvar, men jag kommer alltid att vaka över er & fortsätta att älska er.
Kärleken till er är EVIG!
JAG ÄLSKAR ER SÅ INNERLIGT & FÖR ALLTID! NI ÄR MITT HJÄRTA!
//Blödig som fan! ;)
Skyddat blogginnehåll!
2010-06-14 @ 10:38:11Skyddat blogginnehåll!!
http://tudegard.blogg.se/private
//L
http://tudegard.blogg.se/private
//L
Gode gud...! Skyddat blogginnehåll!
2010-03-01 @ 11:49:26Skyddat blogginnehåll!
2010-02-26 @ 14:26:39Varning för STARKT & KÄNSLIGT inlägg.. känsliga läsare varnas här..!
För er andra.. Kan jag bara säga: Jag kommer förstöra eran dag om ni läser! Men det är MITT sätt att uttrycka mig när jag inte vet nått annat sätt för detta i nuläget..
Det är i första hand för min egen skull & få ett annat synsätt på saken. Efter en tid & när tiden är inne kan jag gå tillbaka till detta inlägg & kanske se, förstå & känna annorlund förhoppningsvis!
http://tudegard.blogg.se/private
//L
För er andra.. Kan jag bara säga: Jag kommer förstöra eran dag om ni läser! Men det är MITT sätt att uttrycka mig när jag inte vet nått annat sätt för detta i nuläget..
Det är i första hand för min egen skull & få ett annat synsätt på saken. Efter en tid & när tiden är inne kan jag gå tillbaka till detta inlägg & kanske se, förstå & känna annorlund förhoppningsvis!
http://tudegard.blogg.se/private
//L
Jag vill inte...!
2010-02-25 @ 10:10:48Jag vill inte vara förstående
Jag vill inte vara snäll
Jag vill inte vara storsint
Jag vill inte ta hänsyn
Jag vill inte visa respekt
Jag vill inte vara tyst
Jag vill inte...
Jag vill skrika! Skrika högt tills jag längre inte orkar eller kan skrika mera.
Jag vill att någon ska FÖRSTÅ MIG om så bara för en dag eller en kort stund & inte jag alla andra.
Jag vill inte bita mig i tungan utan vara elak & säga precis vad jag tycker JUST DÅ!
Jag vill inte vara den storsinta som ska be om ursäkt först bara för att få "saken" ur världen eller den som alltid tar första steget.
Jag vill inte visa hänsyn till någon som ändå inte visar MIG hänsyn.
Jag vill inte visa respekt för någon som inte visar någon som helst respekt för mig eller som inte har förtjänat den.
Jag vill inte vara tyst, undvikande eller tillbakadragen i vissa avseenden.
Jag begär ingenting! Vill jag ha något får jag kämpa för det!
Jag tror på att allt har en mening, allt som händer har en mening. Även om jag inte just då kommer på vad den har för mening just den händelsen så kommer jag på det till slut.
Men vad är meningen med att all skit ska drabba mig???
Där har jag ännu inte funnit meningen med det..
Är det för att jag ska lära mig något? I så fall har jag lärt mig tillräckligt nu.
Är det för att jag ska vara mera lyhörd? Mera ödmjuk?
Hur mycket mer ska jag ge av MIG innan jag är tom???
Jag ÄR redan tom!
Jag kan inte längre känna.. jag kan inte längre gråta.. Mitt skratt är falskt, en fasad för att dölja smärtan inom mig.
Bara jag kan förändra
Bara jag kan stoppa
Bara jag kan hitta vägen
Bara jag...
En gång var jag dum & orädd. Nu är jag bara dum & livrädd!
Vågar jag lyfta på locket?
.....
//L
Jag vill inte vara snäll
Jag vill inte vara storsint
Jag vill inte ta hänsyn
Jag vill inte visa respekt
Jag vill inte vara tyst
Jag vill inte...
Jag vill skrika! Skrika högt tills jag längre inte orkar eller kan skrika mera.
Jag vill att någon ska FÖRSTÅ MIG om så bara för en dag eller en kort stund & inte jag alla andra.
Jag vill inte bita mig i tungan utan vara elak & säga precis vad jag tycker JUST DÅ!
Jag vill inte vara den storsinta som ska be om ursäkt först bara för att få "saken" ur världen eller den som alltid tar första steget.
Jag vill inte visa hänsyn till någon som ändå inte visar MIG hänsyn.
Jag vill inte visa respekt för någon som inte visar någon som helst respekt för mig eller som inte har förtjänat den.
Jag vill inte vara tyst, undvikande eller tillbakadragen i vissa avseenden.
Jag begär ingenting! Vill jag ha något får jag kämpa för det!
Jag tror på att allt har en mening, allt som händer har en mening. Även om jag inte just då kommer på vad den har för mening just den händelsen så kommer jag på det till slut.
Men vad är meningen med att all skit ska drabba mig???
Där har jag ännu inte funnit meningen med det..
Är det för att jag ska lära mig något? I så fall har jag lärt mig tillräckligt nu.
Är det för att jag ska vara mera lyhörd? Mera ödmjuk?
Hur mycket mer ska jag ge av MIG innan jag är tom???
Jag ÄR redan tom!
Jag kan inte längre känna.. jag kan inte längre gråta.. Mitt skratt är falskt, en fasad för att dölja smärtan inom mig.
Bara jag kan förändra
Bara jag kan stoppa
Bara jag kan hitta vägen
Bara jag...
En gång var jag dum & orädd. Nu är jag bara dum & livrädd!
Vågar jag lyfta på locket?
.....
//L
Skyddat blogginnehåll!
2010-02-09 @ 10:07:35Skyddat blogginnehåll!
2010-02-02 @ 21:22:58Skyddat blogginnehåll!
2010-02-01 @ 09:36:21Skyddat blogginnehåll!
2010-01-26 @ 22:36:14Skyddat blogginnehåll!
2009-12-15 @ 18:56:22Skyddat blogginnehåll!
2009-12-08 @ 10:57:13Skyddat blogginnehåll!
2009-12-05 @ 09:48:46Skyddat blogginnehåll!
2009-11-30 @ 22:36:18Skyddat blogginnehåll!
2009-11-26 @ 21:26:42Skyddat blogginnehåll!
2009-11-19 @ 21:12:42Skyddat blogginnehåll!
2009-11-12 @ 22:26:16Skyddat blogginnehåll!
2009-10-15 @ 09:04:01Sakta, sakta gryr dagen..
2009-10-14 @ 10:37:25... men jag vet inte om jag vill vakna riktigt. Jag känner en oro i kroppen, som gnager på mig inuti. En knut i bröstet, en klump i magen. Varför? Jag vet inte! Någonting vill fram, men jag håller det tillbaka. Vill inte släppa fram det eller känslorna som tillhör det. Inte än! Sen kanske...
Om jag släpper fram det nu kanske jag inte kan stoppa det. Ska jag släppa den lilla kontoll jag har över eländet? Nej det vet jag inte om jag vill...
Så sargad, så vilsen & så skör. Med en sorg som är så stor att den knappt går att bära. Ett yttre som säger: Jag mår bra, en dag i taget. Det ordnar sig!
Ett inre som skriker: Jag mår inte alls bra, det här tar livet av mig sakta men säkert!
Någon myntade uttrycket: Bättre fly än illa fäkta! Jag gjorde det!!! Men till vilket pris? Vad det värt det? Den lilla, lilla stunden? För det kommer i fatt. Alla gånger & då blir det 10 resor värre än vad det var innan man flydde. Var den lilla, lilla stunden värt det? Kanske just då, men inte nu!
Så jag slutade fly.. lite grann i alla fall. Lät några saker komma upp till ytan. Luften gick ur mig varje gång, jag chockades lika svårt för varje sak. Så ont det gör!!! Så fruktansvärt outhärdligt ont!
Sakta med stöd försöker jag resa mig upp igen & igen. Med stöd försöker jag ta ett steg i taget. Sätta den ena foten framför den andra.. vägen är lång till fram till målgången. Men jag ska försöka ta mig dit. Jag måste dit!
Men vägen dit är lång & det lurar många otäcka saker vid sidan av vägen. Saker som skrämmer mig.. gör mig ledsen & gör mig illa.
Men i slutändan så kommer allt bli bra igen! Jag kommer att bli hel igen. Jag kommer att läka även om ärren består. Jag är positiv! Men ibland är vissa dagar svårare än andra.
Men jag vill inte visa att jag är ledsen ibland eller mår dåligt. För jag vill inte framstå som en deprimerande & negativ person. För jag är inte sån egentligen..
Men vissa dagar är svårare än andra som sagt!
Men jag tror på en ljusare framtid! Jag tror på att jag kommer ta mig igenom det här. Även om det kommer att ta sin lilla tid... Med mycket tårar, ilska, sorg & smärta! Men jag kommer att ta mig igenom det! Jag gör det!!!
Hjälp mig bara lite grann på vägen dit... jag känner mig så ensam ibland. Så vilsen, som ett litet barn som har tappat bort sina föräldrar.. Jag behöver bara nån att luta mig emot lite grann ibland. Nån som stöttar upp mig & inte låter mig falla handlöst ner i backen. Bara nån... en hand, en klapp, en kram...
Men näää nu får det vara slut på detta deprimernade inlägg! ;)
Upp på hästen igen & hoppla hej i galopp iväg på nya äventyr! :D
//L
Om jag släpper fram det nu kanske jag inte kan stoppa det. Ska jag släppa den lilla kontoll jag har över eländet? Nej det vet jag inte om jag vill...
Så sargad, så vilsen & så skör. Med en sorg som är så stor att den knappt går att bära. Ett yttre som säger: Jag mår bra, en dag i taget. Det ordnar sig!
Ett inre som skriker: Jag mår inte alls bra, det här tar livet av mig sakta men säkert!
Någon myntade uttrycket: Bättre fly än illa fäkta! Jag gjorde det!!! Men till vilket pris? Vad det värt det? Den lilla, lilla stunden? För det kommer i fatt. Alla gånger & då blir det 10 resor värre än vad det var innan man flydde. Var den lilla, lilla stunden värt det? Kanske just då, men inte nu!
Så jag slutade fly.. lite grann i alla fall. Lät några saker komma upp till ytan. Luften gick ur mig varje gång, jag chockades lika svårt för varje sak. Så ont det gör!!! Så fruktansvärt outhärdligt ont!
Sakta med stöd försöker jag resa mig upp igen & igen. Med stöd försöker jag ta ett steg i taget. Sätta den ena foten framför den andra.. vägen är lång till fram till målgången. Men jag ska försöka ta mig dit. Jag måste dit!
Men vägen dit är lång & det lurar många otäcka saker vid sidan av vägen. Saker som skrämmer mig.. gör mig ledsen & gör mig illa.
Men i slutändan så kommer allt bli bra igen! Jag kommer att bli hel igen. Jag kommer att läka även om ärren består. Jag är positiv! Men ibland är vissa dagar svårare än andra.
Men jag vill inte visa att jag är ledsen ibland eller mår dåligt. För jag vill inte framstå som en deprimerande & negativ person. För jag är inte sån egentligen..
Men vissa dagar är svårare än andra som sagt!
Men jag tror på en ljusare framtid! Jag tror på att jag kommer ta mig igenom det här. Även om det kommer att ta sin lilla tid... Med mycket tårar, ilska, sorg & smärta! Men jag kommer att ta mig igenom det! Jag gör det!!!
Hjälp mig bara lite grann på vägen dit... jag känner mig så ensam ibland. Så vilsen, som ett litet barn som har tappat bort sina föräldrar.. Jag behöver bara nån att luta mig emot lite grann ibland. Nån som stöttar upp mig & inte låter mig falla handlöst ner i backen. Bara nån... en hand, en klapp, en kram...
Men näää nu får det vara slut på detta deprimernade inlägg! ;)
Upp på hästen igen & hoppla hej i galopp iväg på nya äventyr! :D
//L
Skyddat blogginnehåll!
2009-10-09 @ 22:03:38Skyddat blogginnehåll!
http://tudegard.blogg.se/private
//L
http://tudegard.blogg.se/private
//L
Ett skal, en leende fasad...
2009-10-08 @ 09:17:34.... men så trasig inuti.
Hon vill skrika ut sin smärta.
Sin sorg.
Sin besvikelse.
Sin förtvivlan.
Sitt hat.
Men kunde inte så hon föblev tyst.
Hon gråter i sin ensamhet.. där ingen hör, där ingen ser.
Den trasiga lilla flickan..
Frågorna äter upp henne.
Vetskapen dödar henne långsamt.
Så vilsen..
Hon vet varken ut eller in..
Hon vill berätta.. men orden fastnar på vägen.
Dom kommer inte ut.
Tårar av förtvivlan
Tårar av ilska
Tårar av hat
Hon vill få ett slut, men ser ingen utväg.
Trängd in i ett hörn.
Rädd, förvirrad & ensam..
Ett skal, en leende fasad.
Men så trasig inuti...!
//L
Hon vill skrika ut sin smärta.
Sin sorg.
Sin besvikelse.
Sin förtvivlan.
Sitt hat.
Men kunde inte så hon föblev tyst.
Hon gråter i sin ensamhet.. där ingen hör, där ingen ser.
Den trasiga lilla flickan..
Frågorna äter upp henne.
Vetskapen dödar henne långsamt.
Så vilsen..
Hon vet varken ut eller in..
Hon vill berätta.. men orden fastnar på vägen.
Dom kommer inte ut.
Tårar av förtvivlan
Tårar av ilska
Tårar av hat
Hon vill få ett slut, men ser ingen utväg.
Trängd in i ett hörn.
Rädd, förvirrad & ensam..
Ett skal, en leende fasad.
Men så trasig inuti...!
//L
