Det känns mycket bättre nu än det gjorde igår. Igår vill jag bara glömma..  Så länge jag inte tittar på min mobil så kan jag glömma gårdagen. Men tiitar jag på den så blir jag påmind om varje liten sketen detalj av eländet igår. :S

Denna helg är verkligen fullspäckad & nästan lite stressig... Igår var det jobb för S, mötet på f-kassan, middagen. Idag är det hämta Katja straxt efter 12, åka till motala & hälsa på lillasyster & lilla Enya, sen stressa hem för att hämta kusinerna Cornelia & Ludvig vid 15.30 tiden & ha dem till runt 18 då deras moster hämtar dem. Vi ska hinna köpa dop present innan dagen är slut tills imorgon. Imorgon är det dop i Nykil klockan 11 efter det är det ganska lugnt bara tvätta klockan 17.. Denna helg försvann i ett naffs!!!

Inte för att det är nån skillnad på måndag eller lördag för min del... :S Den ena dagen är den andra lik.. men så kan det lätt bli när man går hemma & är sjukskriven..

Mina efterlängtade studier ligger inom räckhåll nu... så nära men ändå så långt borta.. Dom ligger nästa & retas lite,,, :S. Måste ha tålamod... Jag längtar så efter att få börja plugga, men jag får ge mig till tåls till det att jag får godkänt att studera. Men det ligger som sagt inom räckhåll...

Det är toppchans på att det blir ytterligare en operation till! Då värken har förvärrats & vägrar ge med sig så lutar det åt det hållet. Sen är det ju all väntetid på det... först väntetid till att få träffa min läkare sen väntetid för operationen... minst 3 månader...

Men innan dess ska jag till smärtenheten ett X antal gånger till.

Igår kväll hände nått läskigt.. ni kommer säkert tycka vi är fåniga & att vi inbillar oss..
I all fall... Igår hörde jag ett ljud, ett speciellt ljud när jag låg i sängen & kollade på tvn. Det där speciella ljudet lät precis som när doggen rörde sig i sin korg.

Alltså när han rörde sig i sin korg så lät det på ett speciellt sätt... & det ljudet hörde jag i gårkväll. Och det kom precis därifrån där han brukade ligga. Jag trodde först att jag hade inbillat mig ljudet men det visade sig att även S hade hört det. Och han tyckte det kom precis därifrån med utan att jag hade sagt vad jag hade hört. Vi stirrade på varandra som två spån!

Det går inte riktigt att beskriva men det kröp kalla kårar nerför min ryggrad kan jag säga. Fånigt eller inte så var det lite obehagligt... Ska doggen börja spöka för oss???

Nåväl nu är det hög tid att sätta lite fart hemma... För snart är det dags att bege oss till Motala..

//L