Tårarna har runnit som floder nerför mina kinder till & från idag... ;(
Hade doggen hemma en stund på eftermiddagen då mina svärföräldrar var i väg till läkaren & lite andra ärenden.. Sen kom de & hämtade honom för att han ska vara hos dem till imorgon. De ska ta honom till vetrinären så att vi slipper...

Jag har städat bort allt efter honom idag, med tårarna rinnandes...

Så fruktansvärt ledsen...

Sen har jag suttit & försökt förklara för en mycket ledsen 9 årig flicka varför vi måste avliva doggen.. Inget vidare det heller.. Som hon grät.. ;(.
Hon har ju haft våran doggen ibland & kommit förbi rent spontant för att gå ut med honom osv... Så det kändes för flick kraken också.. Mitt hjärta blödde rejält för henne..

Imorgon kommer att vara en oerhört tung dag... & det kommer ta tid innan den största sorgen lägger sig..

Imorgon har jag också  KBT & med tillhörande exponering, vad det nu kan vara vi ska göra. För första gången känner jag en oro för vad vi ska göra... Jag vet ju att det är nödvändigt om jag nånsin ska bli av med panikångesten.. Jag avskyr den!!!

Idag lyckades jag somna på soffan klockan 10.30 & vaknade av att telefonen ringde vid 12.30.. :S Så vi får väl se om jag somnar ikväll eller om jag kommer vara vaken halva natten..

Nu ska jag luta mig tillbaka i sängen min & försöka skingra mina tankar på doggen...

//L